Shirin Neshat: Kvinnor utan män

Den internationellt uppmärksammade iranskfödda konstnären Shirin Neshat berättar i sin storslagna och suggestiva filmsvit om makt, förtryck och rädsla för den kvinnliga sexualiteten.

Den iranskfödda foto- och videokonstnären Shirin Neshat berättar om samhällets kontroll av den kvinnliga sexualiteten som maktvapen. Hennes storslagna och gripande episka drama handlar om okunskap och rädsla för sexualiteten, om tabun och förtryck.

Förbjuden bok om regimkuppens år 1953

Utgångspunkt för utställningen är romanen ”Women without Men”, skriven 1974 men publicerad först 1989, av den iranska kvinnliga författaren Sharhnush Parsipur. Handlingen utspelar sig 1953, ett viktigt år i Irans moderna historia. Detta år störtades landets demokratiska krafter och premiärminister Mossadegh i en kupp ledd av amerikanska och brittiska styrkor. Kuppen återinsatte shahen som enväldig härskare.

Fyra kvinnors flyktvägar möts i en trädgård

Med landets politiska och militära oro och kaos som bakgrund möter vi fyra kvinnor som på olika vägar förenas i en trädgård, dit de sökt sin tillflykt. För lärarinnan Mahdokht, den unga prostituerade Zarin och de två ogifta vännerna Faizeh och Munis är livet en kamp för frihet och överlevnad i ett samhälle med stränga regler beträffande religion, sex och socialt beteende.

Magiskt och realistiskt i berättelser om makt

Shirin Neshat håller fast vid romanens magisk-realistiska anslag och låter det övernaturliga interagera med den realistiska historien, samtidigt som hon fritt använder sig av bokens händelseförlopp. Det suggestiva och poetiska bildspråket från hennes tidigare verk återkommer, liksom frågorna om maktförhållanden mellan individ och samhälle, man och kvinna, öst och väst.

Kvinnor utan rättigheter

Kvinnornas förlorade medborgerliga rättigheter och tvång att bära chador utanför hemmet inspirerade till bildserien ”Women of Allah” (1993–1997), som gav Shirin Neshats internationell ryktbarhet.

Shirin Neshat
Shirin Neshat föddes i Iran 1957. Hon växte upp i en västorienterad akademisk familj och skickades som sjuttonåring till USA för att studera. I omkring 30 år har hon nu levt i exil i New York och endast besökt Iran ett fåtal gånger. Shirin Neshats upplevelser av livet i Iran under hennes första återbesök i landet efter revolutionen kom att få stort inflytande över hennes liv och konst. Sedan mitten av 1990-talet har den rörliga bilden blivit en allt viktigare del av hennes konstnärsskap.